Okej visst här kommer ett sentimentalt inlägg.. Eller vadå sentimentalt? Känslosamt är nog det rätta ordet.

Vet inte varför men på sistone tid har jag tänkt sjukt mycket på min mormor. Hon dog när jag var 9 och jag älskade henne så grymt jävla mycket. Några år efter dog min gammelmormor.. Kan ni fatta? Min gammelmormor överlevde sitt barn! Fyy fan säger jag bara... Mormor var dessutom enda barnet..

Men mormor då... Varenda gång nått kul händer mig tänker jag på henne. Minns så otroligt starkt när hon kom fram med ett gosedjur till mig efter att jag vågat sjunga solo för första gången på en konsert.. Hon var så fin!

Haha.. Nu sitter jag här och gråter. Jag tror fortfarande inte 9 år senare att jag har fattat att hon inte finns längre.

Vad ville jag säga med det här inlägget då?

Jo ta vara på era mor- och farmödrar, systrar och bröder, mammor och pappor.. Livet är alldeles för jäkla kort för att hålla på att bråka och vara sura. Var glada punkt slut. Over and out.




Denna låten påminner mig om henne mycket, mycket, mycket :D